Kall öl, livet och framgång.



Okej så jag jobbar, intensivt. Jag undrar hur många gånger om dagen jag säger "Hej,hej!" Eller "Det blir 210kr tack!"
Missförstå mig rätt, detta jobb är liv och död för mig
Men herre
Jag har underskattat hårt arbete.
Kommer uppskatta detta sista år i gymnasiet när allt drar igång.
Och shit. Sista året. SISTA. Det känns som att jag började gymnasiet för bara en stund sen, en minut, en dag.

Jag minns hur jag kom med mitt ex till min första skoldag för att jag var så jävla nervös. Pinsamt. Men jag minns även hur jag tänkte, hur fan kom jag hit, att jag ska ha äran att gå upp för dessa trappor varje dag, hur kan jag vara så priviligerad.
Att jag faktiskt FÅR gå i skolan. 

Jag ser bara ljus. Tänker inte se mörker. Shit happens.
Jag är lyckligt lottad och tänker hylla varje fall och uppgång. 
Saknar mina vänner.

Att sitta i en kassa 7h/8h varje dag och ta skit, snälla kommentarer. Att sitta och vara tvungen att bara ta det som kommer. Bakom kassalinjen har jag ingen säga. Jag är ett tomt ansikte. Som inte har ett säg. Jag kan expolera inombords men måste tvinga ut ett leende.
Jag har hört att jag fått växa upp fort, och det är sant, även om Jag faller tillbaka på en viss gargong varje gång en vän ringer så har jag offrat en del för att vara lycklig. Den delen är den oroliga ungdomen. Och jag skulle offra den igen. 
Jag är nöjd att kunna vika mig, jag är nöjd att jag lärt mig att det inte är endast mig jorden kretsar runt. Och att jag är dödlig, även om döden inte skrämmer mig. Jag kommer inte vara ung Föralltid. Jag har funnit en insikt jag inte kan beskriva och som många i min ålder inte kommer nudda för än om många år. Prioriteringar..

Men att unna sig hitta sin egen lycka. 
Frihet under ansvar och hårt arbete lönat sig.

En kall öl efter jobbet och två 27åriga gamers som landar i min lägenhet. 
Att uppskatta det lilla...
Kanske inte var en kall öl.

Det var en dusch ocskå...
Pizza
Och mer öl. 
Allmänt | |
Upp