Uttal

Skriva känslor.

Det här med eget ansvar.
Orkar inte ens. 
Sen en var liten har de flesta av våra föräldrar försökt att curla oss men med måtta. Så vi en dag kan stå på egna ben och kunna leva/överleva.

Något som gör mig förbannad är när folk inte kan stå för det dem gör eller inte kan ta sin egen skit. Det är en sak att jag i många fall vill hjälpa folk när den svåra tiden kommer i allas våra liv men när folk börjar ta sånt föregivet slår jag bakut. 

Att komma i tid, lösa sina egna problem och att vara självständig men ändå respektfull mot omgivningen är a och o i allt. När någon dumpar över sitt ansvar på någon annan betyder det inte bara att denne måste ta och växa upp utan också att denne måste ta tag i sig själv.

Jag är inte här för att curla någon.
Jag lever inte för att vara någons andra mamma.
Jag existerar inte för att göra någon till lags.

Jag respekterar folk för deras egna världsuppfattning och för val och så vidare men när det gäller att ta andra människors ansvar och dalta och lösa andras problem, då får jag nog. 

Nu har jag fått ta för mycket av andras egna ansvar. Min livskraft räcker inte till att ta hand om mig och en annans (eller fler när jag ändå tänker på det) liv. 

För att få ett liv en kan stå för och leva eller åtminstone stå ut med börjar allt med eget ansvar och respekt. 
Respektlöshet är något jag inte tål.
Vita lögner är en sak för sig och det kan en tåla.
Men när det gäller att stötta eller dylikt måste det räcka med att existera och inte bli medberoende i en annan människas förfall. 

Sluta ta folk för givet det funkar inte i längden. En människa är bara en människa och om det inte räcker får en väl vända sig till en högre makt om den tycker det. 

Respekt. 


Allmänt | |
Upp